Jag minns inte första gången jag såg en super seven. Vad jag däremot har en klar minnesbild av är den mediokra engelska bilindustrin med sina karaktäristiska saker som t.ex. killen som uppfann mörkret (lucas) och den fantastiska ideén med +jord i en bil, glömmas ska väl heller inte de fin-fina fordmotorerna som alltid lade en rökridå åt chauffören så han lätt kan hitta hem igen utan att köra vilse.
Jag kan inte minnas att jag lagt någon större notis vid just super seven bilarna innan genom åren, utan det hela kom som en blixt från klar himmel en kväll i tv soffan.... Jag satt bänkad framför tv´n för att se på två program som sändes samma kväll efter varandra, "TrafikMagasinet" och en serie som hette "Greven av monte cristo". Frammåt slutet av Trafikmagasinet så säger tv-rösten:
- Känner du Esther?
På tv bilden kommer samtidigt en blå liten skapelse utrullande ur ett gult villagarage. Garaget är rökfyllt av någon rökmaskin a´la nattklubb och ett bräkande korvbröd med ett hjul i varje hörn rullar ut.
- Esther ..... från Ugglerum utanför Kalmar.......?
Jag sitter nu böjd över soffbordet och ögonen ser ut som på en människa som missbrukat amfetamin flera veckor i sträck. Kalmar........ det....... det .... det är ju bara 7 mil dit ju....stammar jag fram. - Här har jag tydligen missat nåt'.
Ett grön/blått "korvbröd" for som ett streck fram och tillbaka över rutan och ritade "donuts" fortare än jag kan stava till "däck-konto"
Inslaget satte spår som fastnade bak i huvudet för evigt.
Jag gick och tänkte på det där inslaget ett tag och det hände just inte så mycket mera utan tankarna stagnerade lite på det området tills plötsligt en dag...........
Jag och min lilla familj (som fanns på den tiden) var på väg hem från släktingar på Öland, och skulle bara köra en vända till min dåvarande svägerska i Lindsdal utanför Kalmar. Sambon körde och jag åkte bak (barnstol fram) i min gamla SAAB 9000. Plötsligt utan förvarning formligen VRÅÅÅÅÅLADE det till bredvid mej där jag satt i godan ro och halv slummrade . Från ingenstans kom ett grön/blått "korvbröd" och klippte om så jag trodde SAABen skulle blåsa i diket.Vad jag inte visste då var att Ugglerum (som inte finns på alla kartor) låg strax utanför Lindsdal och förmodligen så var det väl dit han var på väg.
- Det var ju den ju!
Ropade jag upphetsat, och blev ögonblickligen bedömd som knäpp och ombedd att hålla käft så jag inte skulle väcka lillgrabben i barnstolen. Nu var det kört och Lasse Svensson i Ugglerum skulle letas upp....
Jag fick efter lite research tag i Lars och pratade med honom via telefon. Jag fick lite mer info om vad det hela egentligen handlade om samt lite tips och priser mm som kan vara bra att veta. Tiden gick och jag kalkylerade lite fram och tillbaka om byggtid och kostnad. Snart så konstaterades att det skulle bli ett långtids projekt i och med att jag hade ett barn och stort hus och min inkomst var den enda fasta i familjen. Allt medan funderingarna på en seven fortskred så fick vi ett barn till och visionen om ett eget korvbröd på garageinfarten syntes än mer fjärran än tidigare. Jag framförde min önskan om en liten sportbil till min dåvarande sambo, och hon framförde ögonblickligen sin önskan om tapeter, nytt badrum, nya golv, nya innedörrar, ett till barnrum, ommålning än här och än där samt det ena och det andra....
Jag försökte förtränga drömmen om ett eget "seven-korvbröd" ett ganska långt tag och månaderna rullade på. Jag hade nästan lyckats övertyga mej själv om idiotin i att bygga en "klaustrofobiskt liten tvåsitsig övermotoriserad bil", när det plötsligt blev dax för nästa kontakt med fordons modellen i fråga......
Jag hade varit i Lindsdal och startat svägerskans ej så driftsäkra japs-bil tillsammans med min dåvarande svärfar. Vi körde genom Kalmar centrum på vägen hem för att äta en bit mat innan vi fortsatte hemmåt. Vi stannade vid en korvlåda och köpte en varsin hamburgare och jag hade just börjat äta. Lutad mot ett räcke stog jag och åt och kikade ut över trafiken och vad får jag se.... från vänster kommer en grå seven utan vindruta genom en rondell längre bort på gatan mot mej. Jag ropar åt svärfar (som lyssnat på mina önskedrömmar under hela tiden de funnits) att han ska titta vad som kommer på vägen. Motorn varvas ur rejält och 5 meter från mej så växlar föraren upp och en dumpventil presenterar sin närvaro med ett ljudligt "PTCHHHHUUU" mitt framför näsan på mej.........Sedan försvann den in mot centrala kalmar som ett streck.
Då började jag nästan gråta..... Hamburgaren hängde upp och ner i min hand där jag stog tyst utanför "svett Olgas" korvlåda med armarna längsmed sidorna och ett likgiltigt uttryck i ansiktet. Jag stod blickstilla och tittade neråt gatan långt, långt efter att bilen försvunnit. Den minnesbilden jag fick då, kommer förmodligen att sitta fast så länge jag lever.
Vid ett senare tillfälle så var jag på bilutställning på Karlsro i Kalmar och tittade. Där fanns ett par sevens utställda bredvid ett chassi på hjul och ett telefonnummer till en annan lokal seven-intresserad kille som heter Morgan Tennesmed. Jag ringde till Morgan och vi pratades vid lite om vad han hade för bil och det framkom att han och en kompis som heter Björn Svensson också bygger chassin och säljer. Deras chassin var dock lite annorlunda jämfört med Esther chassin. Deras chassi var bredare än Esther och längre i sittbrunnen för att kunna få plats med en storväxt chaufför och en riktig stol.
Nu hade jag lite mer kött på benen och lite till att fundera på. Trots att jag inte var speciellt övertygad om att jag någonsin skulle komma att börja bygga någon bil så fanns ju intresset och nyfikenheten kvar inombords.
Nu följde en höst full av elände och all skit som tänkas kan. Min sambo upptäckte efter nästan 10 år ihop varav 6år i vårat hus, att gräset var grönare andra sidan gatan. Så hon slog sej helt enkelt ihop med grannen istället. Huset såldes till ett annat par från trakten, hela vardagen vändes upp och ner och jag blev av med allt som hört vardagen till förutom honkatten som hon ratade och som varit förvisad till källaren. Barnen tog hon med sej och jag fick flytta från 240m2 till en lägenhet på 64m2 . Alla mina saker från garage och verkstad låg nerslängda i pallar med pallkragar och lock och stålband runt i en industrikällare i samhället, allt medan jag satt i en lägenhet och klappade katten. Det var ett hårt slag som kom som en total överaskning och innan jag "kommit igång" igen och allt rullade på så hade det plötsligt gått 7 månader och både jag och katten hade blivit "försoffade" och lönnfeta i brist på sysselsättning.
Semestern närmade sej snabbt och den gamla tanken på en seven kändes mer aktuell än någonsin att börja ta tag i. Jag ringde Morgan igen och beställde tid för att få komma och se vad det var han kunde erbjuda. Dagen kom och jag åkte till Kalmar med spänd förväntan. När jag kom till Mogges garage så var han lite försenad men jag fick istället ganska snart syn på en annan seven som kom och svängde in på planen. Det var den gråa som flygit förbi när jag åt hamburgare på svett Olgas gatukök.
Mannen i bilen visade sej vara Björn Svensson och vi stog och pratade om hans bil en stund innan det var dax att ta plats i passagerar stolen. Det ska sägas att förväntningarna var höga på seven replikorna efter alla års funderingar men efter ett par kilometer ut mot Berga industriområde och allt glesare trafik så tyckte jag att man hamnat i himmelriket och alla förväntningar var uppfyllda med råge.
Underbart är kort brukar det ju heta, och min vistelse i himmelen blev lika lång som den tid det tog för Björn att inse att det var dax att golva högran. Alla begrepp om acceleration och fartkänsla ställdes på ända och första tanken som rusade genom huvudet var "herregud vad hände nu". Tanken på att hålla sej vid liv och att man är förälder och ska stå till tjänst under barnens uppväxt flög genom huvudet de första sekunderna ...... Strax efter det så försvann alla sunda tankar samtidigt som ett leende växte sej upp mot öronen.
Efter några varv runt omkring i trakten så demonstrerade Björn bilens egenskaper samt sitt respons system och hur lätt man eldar däck med start på 2:an. Han visade även hur man gör donuts med en seven och andra livsviktiga saker som man måste lära sej för att gå ut livets hårda skola med gott betyg.
Längst ner på denna sida så lägger jag in en artikel skriven av sekreteraren i Kalmar sportvagnsklubb.Artikeln skrev han efter en åktur i samma bil som jag. Rattad av Björn även den gången, och antagligen på unjefär samma sätt.
Väl tillbaka utanför Mogges garage, helskinnad och med alla viktiga innre organ tillbaka på rätt plats så diskuterades detaljer och kostnader. Jag kikade på halvfärdiga chassin och synade arbetenas kvalité på de chassin som stog i verkstaden och lite annat. På väg hem så kändes den vässade Volvo kombin ovanligt slö och seg vid omkörningar även om det var en bit över 200 hkr. i den som vanligt.
.........Efter den dagen så kändes ingenting längre snabbt...........................................En ny standard var satt i mitt innre om vad en snabb bil var för något...........
Detta var precis när semestern började år 2002. Minns jag rätt så var det lördagen vecka 28 och hela semestern låg framför mej.... Ganska snart så hade jag bestämmt mej och åkte tillbaka till Morgan och gick igenom detaljerna. Jag hade bestämmt mej för att mogge skulle få hjälpa mej med att göra chassistrukturen efter sina jiggar så att jag själv skulle komma igång med att leta delar. Då fick jag en flygande start på byggandet och på så sätt hade jag en rimlig chans att bli klar till sommaren året därpå. Det kändes även viktigt att komma igång snabbt och få något att göra för att skingra tankarna efter det senaste halvårets elände och slitningar. Så fick det bli ! ...........Nästa dag var jakten på delar igång...........
|